Na shledanou, Praha!

Mycket sista-prylar nu. Det här är sista Pragbloggen, t.ex. I morgon, tisdag, dör vårt bredband och vi sätter oss på flyget hem för att bli Uppsalabor igen. I skrivande stund är det städa, packa, tvätta och slänga som gäller, annars har det varit en hel del hejdåande till höger och vänster.

Det började redan för några veckor sedan med en liten utgång med årskurs tre från universitetet. I förra veckan var vi sedan hembjudna till chefen på avdelningen för något av en nordisk fest tillsammans med kollegorna. Min danska motsvarighet åker också hem, i hennes fall efter inte mindre än sex år, så det fanns mer än en huvudperson.

I fredags gjorde M-L och jag ett litet avslut genom att gå på en lite bättre restaurang än vi vanligtvis unnar oss. Vi funderade först på blivande stjärnrestaurangen (?) La Degustation, men somliga av oss kunde inte äta mycket på deras meny, så vi bestämde oss för La Provence istället. Klassiskt franskt brasserie-stuk med en fin matsal i art nouveau (bilden), och gott rykte dessutom. Rolling Stones käkade här, dock inte i fredags. Jag åt rökt lax med potatisblinier till förrätt och M-L frossade sparris. Sedan körde vi båda klassisk entrecote och avslutade med crème brûlé. M-L tog det lugnt med alkoholen, förstås, men jag drack först en pastis, sedan vin till förrätten och öl till köttet. Sist kaffe. Total nota: CZK 2560 (990 kronor). Okej, tror jag.

Pengarna hade vi avsatt för längesedan när kamrater helt mot vår önskan betalade hyra för att de fick låna vår lägenhet under en sommarmånad (tack, K och B!). Vi visste inte vad vi skulle använda dem till, men det här kändes som en lämplig sak. Det blev lite över också. De brände vi genom att sätta oss ner och äta italiensk glass på dyrgatan Pařížská, sånt där som bara galna turister gör annars.

Igår, söndag, åt vi hejdåmiddag med nära vänner på Pasta Fresca på huvudgatan i Gamla stan. Det var supertrevligt och jag tror att alla var nöjda med restaurangvalet. Jag åt marinerade grönsaker, biffstek med salami och en tiramisu. Notan för åtta personer slutade på strax över CZK 5000, dvs 1930 svenska kronor, kan jag berätta för dem som finner sånt intressant. Vi avslutade på en Potrefena Husa-pub och såg Ferndando Torres ge Spanien ett mycket välförtjänt EM-guld. Trevligt värre.

Och det, mina vänner, var det. Slut.