Mikael Niemi på berättarhumör

På tisdagen, Gustav Adolf-dagen, gästade författaren Mikael Niemi Scandinavian House här i Prag. Hans Populärmusik från Vittula är sedan några år tillbaka översatt till tjeckiska och tydligen är det en bra översättning. Det var väl ett 80-tal människor som lyssnade på tisdagkvällen, vilket arrangörerna var mycket nöjda med. Många av mina studenter var där, förstås, ett par som medarrangörer.

Författarläsningar ger jag inte så mycket för, egentligen. Det är som med alla uppläsningar - abstrakt, svårt att ta till sig och dessutom helt utan sammanhang. Jag tycker inte om ljudböcker heller, kanske för att prosan idag ju faktiskt är gjord för att läsas tyst (förr skrev man texter att läsas högt) men också för att läsningen i sig är viktig. Ett mirakel, som Olof Lagercrantz kallade det i sin nätta pärla Om konsten att läsa och skriva.

Mikael Niemi läste dock inte så mycket, utan det mesta var berättelser kring den ursprungliga publiceringen av boken samt utbroderade svar på publikfrågor. Och det stod tidigt klart att Niemi älskar att berätta historier, vilket förstås är en stor del av framgången med Populärmusik. Den muntliga traditionen angav han som ett stort intresse, inte överraskande.

Efteråt var 10-15 av oss bjudna till ambassaden för middag (laxpatén var särdeles fin) och det var en mycket rolig avslutning på kvällen. Det visade sig att det var hedersgästens första besök i staden, och det gjorde det nog extra trevligt att sitta i residenset och blicka ut genom fönstrena med Prags bästa utsikt.

Nu är bara frågan vem som ska få mitt signerade exemplar av Popmusic z Vittuly.