Först konstigt, sedan konst

I det halvvackra vädret tog vi en promenad till Galleri Mánes, en funkislåda vid Moldau som vi gått förbi alldeles för många gånger utan att gå in. Nu när vi väl tog tag i det, visade det sig inte vara någon höjdare. Den tillfälliga utställningen visade sig vara den enda utställningen, och den var i våra ögon helt galen. Men snart kommer det en ny, och huset var ju helt okej.

Efter en titt in i den fina boklådan Globe och en traditionell tjeckisk snabblunch på McDonalds på Vodickovagatan stegade vi iväg mot Gamla stans torg och Dum U Kammeného zvonu, Stenklockshuset, en del av Nationalmuseum som just nu hyser en retrospektiv med bilder av den internationellt ryktbare fotografen Jindřich Štreit. Om dagens första museistopp mest bjöd på konstigheter, var detta konst med stort k. Och jag som ändå inte är så förtjust i fotoutställningar.

Jindřich Štreit reste Tjeckoslovakien runt på 1970- och 1980-talet och dokumenterade byar och människorna i dem. Den materiella torftigheten och de utsatta människorna på bilderna ledde till att säkerhetstjänsten såg honom som ett hot mot den kommunistiska regimen, vilket i sin tur gjorde bilderna ännu starkare. När revolutionen kom 1989 trodde många att Štreit var färdig med sitt värv, men han visade att det postrevolutionära livet i de gamla kommunistiska staterna för många inte har varit någon lätt period.

Kolla gärna in mer bilder på hans hemsida här. Mycket tobak, alkohol, jordbruk och allmän kommunistslum utlovas.