Luciamorgon på ambassaden

Att fixa till Luciatåget varje år är något av ett ok att bära som utlandslektor, men när det väl är på plats tillhör det onekligen årets höjdpunkter. Alla är glada och tacksamma för att få vara med och fira svensk Lucia, och dessutom förstås imponerade av studenternas sång och svenskkunskaper. Med all rätta.

Precis som förra året blev det en del hattande med årets firande på ambassaden och efter att ha försäkrat studenterna om att det definitivt skulle bli på eftermiddagen eller kvällen, ja då blev det förstås flyttat till morgonen. Tidiga morgonen: 06:45 stod det på inbjudningskortet, och man måste vara imponerad av alla människor som fyllde residenset i ottan. Men är det Lucia så är det, och jag var förstås inte sen att påpeka att hemma i Sverige firar vi alltid så tidigt som möjligt. Somliga hela natten före.

Allt gick bra. Det var lite morgonrossligt på första tonen men sedan gick det lysande. Årets innovation med diktläsning mellan sångerna blev också väl mottagen. Sedan hängde vi kvar för kaffe, glögg, lussekatter och pepparkakor en stund, innan det var dags för participformer och fonetik.