The Church, Futurum 17 april 2007

Futurum (bilden) var en speciell skapelse. Det som från utsidan ser ut som en ganska vanlig offentlig stenbyggnad från förra sekelskiftet visade sig innehålla en källarlokal av oanade mått. Och då är det vikten jag tänker på - det var tungt. Stilen kändes art deco med industrilook och minsta detalj vägde säkert två ton, från handtagen på dörrarna till bardisken till scenen. Helt fantastiskt, om än lite nedgånget. Men det var ju rock'n'roll.

Jag gissar att det här är världens näst tyngsta byggnad, efter palatset i Bukarest.

Vi gick dit rutinerat sent men fick ändå vänta ganska länge på huvudattraktionen. Vems idé var det att ha två förband en onsdagkväll? Inte min, men de kunde väl kränga ett par extra Gambrinus till alla 48 närvarande. Fler var vi inte, tyvärr, men det var å andra sidan första gången The Church vistade Prag och tjeckerna var inte med när det begav sig för dem. Kl 23, sisådär, drog det i alla fall igång.

Entusiasmen var väl sådär inledningsvis, men med tiden tog det sig och helproffs som de är lyckades de spela i två timmar och se åtminstone lite imponerade av att det var 48 människor i Prag som ville se dem. Det kan ärligt talat inte varit så lätt. Spellistan inehöll mycket nytt men också stornummer från förr: "Grind", "Reptile", "Hotel Womb", "The Unguarded Moment", "Destination", "Almost With You", "Under the Milky Way". Och en Kate Bush-cover, som jag minns som "Hounds of Love".

Allra bäst var Marty Willson-Piper. Jag hade glömt bort vilken speciell gitarrist han är.