Institutionen för skandinaviska språk

Filosofiska fakulteteten ligger på Jan Palachs torg i Prags äldsta delar, strax runt hörnet ligger den judiska kyrkogården som genom åren fascinerat miljoner turister - och den svenske poeten Oscar Levertin. "På vårdarne lägg sten", om ni minns. Jan Palach var en av de två studenter som brände sig själv till döds i protest efter Sovjetmilitärens intåg 1968, och hans namn hålls levande på flera platser i Prag. Läs Wikipedias artikel om honom här.

Går man upp på fakultetens stentrappa och blickar ut över torget ser man konserthuset Rudolfinum till höger och en annan universitetsbyggnad till vänster. Rakt fram har man blott en fantastisk utsikt över floden och Pragborgen som ståtar över Malá strana och förstås hela staden. Bron som leder över Vltava (Moldau) heter Mánesuv och saknar förvisso den parallella Karlsbrons statyer, men även dess turister och månglare. Det går alltså att passera.

Institutionen för germanska språk ligger tre monumentala stentrappor upp. Inom institutionen återfinns tyska, nederländska och de tre skandinaviska språken: svenska, norska och danska. Norska är just nu populärast bland de sökande, tätt följt av svenska. Det är i regel intagning vart tredje år och med en utbildning på fem år innebär det att varje språk har två parallellgrupper.

Det kan synas lite, men resurserna räcker inte längre. Det finns till exempel bara ett klassrum, varför en hel del undervisning tvingas hållas även i det lilla rum som samtidigt är lärarrum, institution och bibliotek. Någon brist på sökande studenter råder däremot inte, vilket ändå är huvudsaken.

De svenskstuderande läser i fem år och de ska normalt ha ett annat ämne vid sidan av svenskan. Bolognaprocessen är inte helt genomförd här ännu - därav den långa studietiden, studenterna har till och med idrott på schemat - och reglerna fluktuerar därför en aning. Inom svenskämnet läser de rena språkblock med färdighetsträning, och dessutom kurser i grammatik, fonetik, skandinavisk litteratur, stilistik, realia samt översikter i norska och danska. Sista året skriver de ett diplomarbete och innan de går ut har de avlagt inte mindre än tre examina: efter tre, fyra och tio terminer (magisterexamen).

Målet är att studenterna efter avlagd examen ska ha de kunskaper som krävs för att klara det behörighetsgivande Tisus-testet i svenska för universitetsstudier i Sverige. Vissa studenter pluggar vidare i Sverige, eller gör ett avbrott under sina studier för en termin eller två i t.ex. Uppsala eller Lund. Andra går direkt till arbeten inom svenskrelaterade företag i Tjeckien, eller gör något helt annat. Det finns lika många varianter som det finns studenter.